Behörigheter

Undervisningspersonalens behörighetskrav regleras i den så kallade behörighetsförordningen från 1998. Här kan du läsa mera om vilka behörighetskrav förordningen ställer på olika lärartjänster.

Lärares behörigheter regleras i Förordning om undervisningspersonalens behörighetskrav (986/1998). Förordningen berör de lärare som tagit sin examen efter att förordningen trädde ikraft 1.1.1999, dock inte universitets- och yrkeshögskollärare. De lärare och rektorer som tidigare har uppnått behörighet, har behållit sin behörighet också efter att lagen trädde ikraft. Lärare behåller sin redan uppnådda behörighet även om hon eller han inte kontinuerligt innehar en tjänst eller fungerar i ett tjänsteförhållande.

I och med behörighetsreformen 1999 kan behörighetskraven inte längre bindas till tjänstebenämningen. Istället definieras behörigheten numera som rätten att ge undervisning i ett bestämt ämne eller att fungera som rektor.

En lärare ska vara behörig för sin uppgift eller för de ämnen eller studier som han eller hon undervisar i. Behörigheten förutsätter att läraren har avlagt studier i alla de ämnen som han eller hon undervisar i.

Hur anställs obehöriga?

Om arbetsgivaren inte har utrett ifall det finns behöriga sökande till en befattning, kan en obehörig anställas som lärare för högst sex månader. Om arbetsgivaren aktivt har sökt och det fortfarande inte finns någon behörig sökande, kan en obehörig anställas för högst ett år. I det senare fallet krävs dock tillräcklig utbildning och den förmåga som arbetet kräver.

En obehörig kan inte anställas för flera sex månaders -snuttar, utan att arbetsgivaren utreder om det finns behöriga sökande att tillgå. Om det rör sig om ett begränsat antal timmar ska arbetsgivaren utreda om någon av de anställda, behöriga lärarna kan ansvara för undervisningen.

Också anställningen av obehörig personal regleras i behörighetsförordningen.

Behörighet för rektorer

Av rektorer krävs enligt huvudregeln högre högskolexamen. Detta gäller inom alla skolformer och på alla stadier. Även en person som inte har en högre högskolexamen, men ändå har lärarbehörighet eller studiehandledarbehörighet inom den grundläggande utbildningen, har rektorsbehörighet inom samma skolstadium. Också inom yrkesutbildningen kan en behörig rektorsexamen vara en annan än högre högskolexamen.

Rektorer ska dessutom ha lärarbehörighet på skolstadiet i fråga, tillräcklig erfarenhet av lärarjobbet, examen i undervisningsadministration eller på annat sätt ha fått tillräcklig kännedom i ämnet.

Om rektorsbehörighet i enhetsskolor

Inom den grundläggande utbildningen kan klasslärare, ämneslärare, speciallärare eller studiehandledare ha rektorsbehörighet då de uppfyller de krav som beskrivs ovan. Detta innebär att också klasslärare med ”gammal” examen kan ha rektorsbehörighet inom en enhetsskola. Likaså kan en klasslärare ha rektorsbehörighet också i en skola med årskurs 7-9, även om läraren inte har ämneslärarbehörighet. I det här fallet kan lärare undervisa för att fylla sin undervisningsskyldighet i en annan av kommunens skolor för årskurs 1-6.

Behörighet inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet

Klasslärare

Klasslärare ska ha avlagt pedagogie magisterexamen, minst 60 studiepoäng (35 sv) i ämnen eller ämneshelheter som undervisas inom den grundläggande utbildningen samt pedagogiska studier för lärare. Klasslärarbehörighet fås också genom att först uppnå ämneslärarbehörighet och sedan avlägga studier i de ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen.

En klasslärare med högre högskolexamen och ämneslärarbehörighet i ett gemensamt ämne som undervisas inom den grundläggande utbildningen har dubbelbehörighet. Läs mera om dubbelbehörighet längre ner i den här artikeln. 

Speciallärare och specialklasslärare

Behörig att ge specialundervisning som avses i 16 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning (specialundervisning för elever i behov av intensifierat stöd) är den som:

• avlagt speciallärarexamen eller

• har klasslärarbehörighet och studier för speciallärare (60 sp eller 35 sv) eller

• avlagt högre högskolexamen och studier för speciallärare.

Behörig att ge specialundervisning som avses i 17 § 1 mom. (specialundervisning för elever i behov av särskilt stöd) är den som:

• har avlagt speciallärarutbildning och studier i olika ämnen och ämneshelheter eller

• har klasslärarbehörighet och avlagt speciallärarstudier eller

• har ämneslärarbehörighet, avlagt studier i olika ämnen och ämneshelheter samt speciallärarstudier.

Ämneslärare i högstadiet och i gymnasiet

Av lärare som ger grundläggande ämnesundervisning krävs grund- och ämnesstudier omfattande minst 60 sp (35 sv) i alla ämnen som läraren undervisar. Av ämneslärare inom gymnasiet krävs grund-, ämnes- och fördjupade studier omfattande minst 120 sp (55 sv) i ett av de ämnen som undervisas. I de övriga ämnen som undervisas krävs grund- och ämnesstudier omfattande minst 60 sp (35 sv).

Av ämneslärare krävs dessutom högre högskolexamen och pedagogiska studier för lärare omfattande minst 60 sp (35 sv).

En religionslärare måste inte höra till kyrkan

Av ämneslärare i religion krävs slutförda ämneslärarstudier i undervisningsämnet. Av lärare som undervisar i andra religioner än den evangelisk-lutherska eller ortodoxa krävs avlagda högskolstudier i religionen i fråga eller att läraren på annat sätt har fått tillräckliga kunskaper om religionen.

Studiehandledare

Av elevhandledare inom den grundläggande utbildningen och studiehandledare inom gymnasiet krävs

• pedagogie magisterexamen, omfattande 60 sp (35 sv) studier för studiehandledare eller
• någon annan högre högskolexamen och ovannämnda studier för studiehandledare eller
• studiehandledarbehörighet inom yrkesutbildningen.

Dubbel behörighet

För att du som är klasslärare skall ha dubbel behörighet måste du ha

1. Högre högskoleexamen och
2. klasslärarbehörighet samt dessutom
3. ämneslärarbehörighet för den grundläggande utbildningen i en av de ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen. Ämneslärarbehörighet har de som har avlagt minst 60 studiepoängs/35 studieveckors studier i undervisningsämnet inom ramen för ett universitets eller en fakultets utbildningsprogram för ämneslärare. 

Hör du till de klasslärare som under din klasslärarutbildning avlade minst 35 studieveckors specialiseringsstudier i ett av de ämnen som du idag undervisar i? Om du avlade dina klasslärarstudier och då samtidigt specialiseringsstudier i ett av dina undervisningsämnen före 1.1.1999, uppfyller du enligt undervisningsministeriets ståndpunkt de behörighetskrav beträffande undervisningsämnet som ställs på en lektor inom den grundläggande utbildningen.

Behörighet för lärare i fritt  bildningsarbete

En lärare i fritt bildningsarbete är behörig om hon eller han har en lämplig högskolexamen samt pedagogiska studier för lärare omfattande minst 60 sp (35 sv). En lärare som var behörig inom det fria bildningsväsendet före år 1999, är fortsättningsvis behörig för motsvarande undervisning.

Behörighet för lektorer och universitetslektorer

Varje universitet kan själv uppgöra egna behörighetskriterier.

Av lektorer krävs i allmänhet lämplig doktorsexamen, god undervisningsförmåga och, om det är viktigt för arbetsuppgiften, praktisk förtrogenhet med ämnesområdet. Som timlärare vid universitet kan också en person som har avlagt högre högskolexamen och är mycket väl förtrogen med ämnesområdet anses vara behörig. Innan tjänsten lediganslås beslutar universitetet om man kräver praktiskt förtrogenhet med ämnesområdet.

De samma behörighetskraven gäller också universitetslektorer, dock så att doktorsexamen krävs.

Behörig med utomlands avlagd examen

Om du vill ha behörighet för lärarjobb i Finland måste Utbildningsstyrelsen först besluta om godkännande av din examen.

Om du i Sverige, Norge, Danmark eller Island har avlagt examen för klasslärare inom grundskolan och ditt studieprogram var minst treårigt, har du klasslärarbehörighet också i Finland.

EU/EES-ländernas medborgare som har rätt att utöva sitt yrke i ett annat medlemsland, har rätt att få sitt examensbetyg godkänt. Om det finns stora skillnader i utbildningens längd eller uppgifternas innehåll, är det möjligt att införa tilläggskrav. Om den utomlands avlagda utbildningen är minst ett år kortare än i Finland, kan arbets- eller yrkeserfarenhet krävas av den sökande. Om utbildningen eller uppgifterna till stora delar avviker från de i Finland, kan den sökande åläggas en anpassningstid om högst tre år eller ett avlagt behörighetsprov.

Om en sökande kommer från ett land utanför EU/EES, påförs han eller hon alltid tilläggskrav. I tilläggskraven uppges de studier som den sökande måste avlägga för att bli behörig. Vid behov kan den sökande och avkrävas tilläggsstudier i undervisningsämnet. De pedagogiska studierna måste alltid kompletteras.

Närmare information om utomlands avlagda examina och behörigheter i Finland hittar du på Utbildningsstyrelsens webbplats.

Krav på språkkunskaper

I och med ändringen av språklagen ändrades också lärarnas och rektorernas krav på språkkunskaper 2004. Av lärare och rektorer inom den grundläggande undervisningen och förskoleundervisningen krävs utmärkta muntliga och skriftliga färdigheter i skolans undervisningsspråk. Också av lärare i modersmål och litteratur vid gymnasiet samt av lärare i modersmål vid yrkesskolor rävs utmärkt muntlig och skriftlig förmåga i undervisningsspråket. Av de övriga lärarna inom gymnasiet och yrkesutbildningen krävs dock endast att läraren behärskar undervisningsspråket. I dessa fall bedömer utbildningsanordnaren om språkkunskaperna är tillräckliga.

Utmärkt muntlig och skriftlig förmåga i svenska och finska uppvisas genom statsförvaltningens språkprov (det så kallade stora språkprovet), allmänna språkprov eller i samband med studierna.

I behörighetsförordningen bestäms att om undervisningens ges på ett annat språk än skolans officiella undervisningsspråk, ska läraren behärska språket som används i undervisningen. I detta fall avgör Utbildningsstyrelsen hur språkkunskaperna påvisas.